Annons

Annons

Jag och min barndoms hundar

009

Här är jag och den svarta mellanpudelflickan Peggy i trädgården till morfars sommarstuga i Limhamn, där vi bodde mina första fyra somrar. Ännu så sent som på mitten av 50-talet var Limhamn ett idylliskt fiskeläge i utkanten av Malmö. Idyllen och småstadskänslan finns kvar men både sommarstugorna och fiskeskutorna är borta och har ersatts av villor och fritidsbåtar.

Annons

Mamma och pappa köpte Peggy ett år innan jag föddes, så hon fanns där under hela mina barndom. Ibland på lördagseftermiddagarna stängde pappa in sig i köket med Peggy och en lång tapetsax och efter någon timmes tid kom han ut med en helt ny hund. Här ser hon ganska nyfriserad ut. Det blev väl rätt så bra? Särskilt tofsarna på baktassarna. 🙂

Den här sommaren ville jag inte sitta på pottan utan satte den på huvudet istället. Snett bakom fotografen låg sandlådan, där jag och min kusin Lars ibland satt med våra uppochnervända trehjulingar och delade daggmaskar. 🙁

007

Peggy var världens snällaste hund. Henne kunde man göra vad som helst med och jag kröp ofta ihop hos henne i hennes korg. Där kände jag mig trygg. En gång när hon och jag var ensamma hemma försökte jag reta upp henne så att jag skulle kunna skvallra på henne och säga att hon hade bitit mig. Så är det när man inte har några syskon att bråka med. 🙂 Men det lyckades inte. Fina Peggy! ♥♥♥

Några tuggben fanns inte och när det var fest fick Peggy en jättelång och tjock spik att gnaga på.

011

Här är jag och Peggy i sommarstugan i Höllviken där vi bodde i 25 år. Peggy har börjat gråna och jag går i småskolan. Årets baddräktsmode?

013

Peggy blev 11 år och sorgen är alltid lika stor när man mister ett älskat husdjur. Men den förbyts snabbt till glädje när det kommer en ny liten krabat som lyser upp tillvaron och samtidigt vänder uppochner på den. Här får den silvergrå dvärgpudelvalpen Kicki smaka glass för första gången. Hon föddes svart, men när vi hämtade henne hade uppfödaren klippt pälsen på nosen så att det grå började komma fram.

Undrar vad det står på Kvällspostens förstasida? Det måste ha varit hösten -64.

014

Jag behövde varken mata eller gå ut med Kicki. Det turades mamma och pappa om att göra. Kicki blev liksom Peggy 11 år och hon var vår sista familjehund. Efter henne ville mina föräldrar inte vara bundna vid en hund längre och då bestämde jag mig för att skaffa en alldeles egen hund eftersom det började bli dags för mig att flytta hemifrån. Men vilken ras? Nu fick jag ju välja alldeles själv!

Golden retriever hade just blivit populär ett par år in på 70-talet och jag funderade på att skaffa en sådan. Den var ju så söt. Men så tänkte jag på den långa svansen och på att jag fortfarande bodde hemma och att den skulle vifta ner alla mammas prydnadssaker. Så det fick bli en annan ras istället!

LÄS OCKSÅ

(17)

Kommentera

Annons

Senaste från Hemmets

Annons

Laddar