Annons

Annons

En alldeles egen hund

En alldeles egen hund

Den här lilla amerikanska cockerspanielvalpen blev min första egna hund. Lilla fina Frida från Bonnets kennel i Ödåkra utanför Helsingborg. Det är 41 år sedan, men jag minns det som igår när jag såg henne första gången. Hon låg och sov så sött tillsammans med sina bröder. En av dem fick heta Stor-Klas eftersom han var en riktig liten bjässe. Här är Frida 8 veckor. Det är sommaren 1974.

Annons

En alldeles egen hund

När jag pratade med Frida svarade hon. Och hon var noga med att få sista ordet.

En alldeles egen hund

Frida och jag fick ett år tillsammans…

En alldeles egen hund

…innan det blev tillökning i min lilla hundfamilj. I början var Frida inte särskilt förtjust i att dela matte med Ambrix, som kom från samma kennel. Men lite nyfiken var hon allt när den lilla valpen just landat i sitt nya hem. Och inte så lite missunnsam när hon hoppade upp på en solstol och la alla sina leksaker där för att Ambrix inte skulle komma åt dem.

En alldeles egen hund

En god vän som alltid lekt mycket med Frida brydde sig inte om henne när det kommit en ny liten valp. Så besviken Frida blev. Hon glömde det aldrig.

En alldeles egen hund

Frida gillade alla alkoholhaltiga drycker utom öl och rosévin. På 70-talet var det populärt att dricka både rosévin och punsch och när jag och en väninna gjort egen punsch och vände ryggen till hoppade Frida upp på soffan, ställde sig med framtassarna på soffbordet och slickade bort de söta dropparna från flaskhalsen. När vi upptäckte henne hade hon hela tungan nere.

En alldeles egen hund

Både Frida och Ambrix var två ljuvliga hundar med underbart temperament.

En alldeles egen hund

Nackdelen var den tjocka pälsen. När jag såg två engelska cockrar bada i havet en sommar tyckte jag det såg så härligt ut. Nästa gång fick det nog bli en engelsk cockerspaniel istället…

En alldeles egen hund

På gamla dar fick Ambrix och Frida smaka på rysk kaviar. Det var på den tiden när Joan Collins mumsade på kex med rysk kaviar i Dynastin på TV. Då blev jag nyfiken på hur det smakade. En god väns arbetskamrat köpte den billigt hemma i Polen och fixade en burk till oss som vi skulle kalasa på en lördagskväll. Men vi gillade det inte alls och ställde ner burken till hundarna. De var större gourmander än vi. Både Frida och Ambrix hann fylla 14 år innan de kom till hundhimlen.

En alldeles egen hund

Jag bodde en tid i Kalifornien och när saknaden efter Frida och Ambrix blev för stor ringde jag på en annons om cockervalpar när min sambo sov. När han vaknade ville jag att vi skulle köra en runda, till en speciell adress. Vi körde runt och letade i minst en timme innan vi upptäckte att det var i gatan intill. Peggy var nog den duktigaste valp jag haft, vi såg aldrig några spår efter henne. Visserligen fanns det mörkgröna heltäckande ryamattor i hela lägenheten – från sovrum till kök och ända in i skafferiet. Hon gick antagligen ut genom terrassdörren som alltid stod öppen och kissade. Detta var 1979. När vi flyttade till Sverige fick Peggy flytta hem till uppfödarens chef, som just mist sin hund.

LÄS OCKSÅ

(12)

Kommentera

Annons

Senaste från Hemmets

Annons

Laddar